Kultursekreterare Anneli Kunosson gläntar på dörren in till julklappens historia.

Kultursekreterare Anneli Kunosson gläntar på dörren in till julklappens historia. Foto: Lena Karlsson

Här visas julklappens historia

”Från början var det mer som ett bus”

ÅKARP.

Förra året handlade svenskarna julklappar för miljarder. Men så har det inte alltid varit. Det framgår av utställningen ”Från vedträ till iPhone” som nu visas på Möllegården kultur.

Av
Lena Karlsson

Föregångaren till julklappen skiljer sig en hel del från dagens.

– Från början var det mer som ett bus, ungefär som vid Halloween, säger kultursekreterare Anneli Kunosson.

Anneli Kunosson med julbocken som är föregångare till jultomten.

Anneli Kunosson med julbocken som är föregångare till jultomten. Foto: Lena Karlsson

En tradition som sträcker från 1600-talet till sekelskiftet 1900 är att man slängde in ett vedträ, eller i Skåne troligast en beta, med en lapp där det skrivits en vers på.

Om den som gjorde buset blev upptäckt kunde den bli straffad. Ett straff var att hoppa runt huset på ett ben. Ett annat att tvingas dricka lika många supar som en gris har ben.

Idag handlar julklappar som aldrig förr.

Idag handlar julklappar som aldrig förr. Foto: Lena Karlsson

På vissa platser i landet lever traditionen vidare i någon form.

– Jag som är uppvuxen i Norrland har varit med om att man slängt in ett vedträ, men utan vers.

En annan julklapp som varit vanlig under tidigare århundranden är den så kallade julhögen.

– Det är ett bakverk som gjorts av vitt bröd och med en klenät eller ett äpple högst upp på toppen. Vitt bröd var lyx. Till vardags åt man vanligtvis grovt bröd eller till och med barkbröd.

Även jultomten har sin egen historia. Kring sekelskiftet 1800/1900 gjorde julbocken entré. Precis som jultomten var det en verklig person med mask för ansiktet, men i form av ett bockhuvud gjort i halm istället för en platsmask med vitt skägg.

– Då var det julbocken som kom med julklapparna. Men det var bara borgerskapets barn som fick klappar. Arbetarbarnen fick oftast inget. Om de fick något som handlade det om till exempel ett par stickade strumpor.

Lasersvärd var en populär julklapp.

Lasersvärd var en populär julklapp. Foto: Lena Karlsson

Så småningom omvandlades julbocken till det som idag är jultomten.

– Jultomten är en blandning mellan gårdstomten, julbocken och tyska helgon. Nu på senare tid håller vi istället på att få en amerikaniserad jultomte.

Den amerikanska influensen märkts också i införandet av julstrumpan. I många andra länder är det på juldagen som man firar jul, men i Sverige är det julafton som är den stora dagen med julklappsutdelning på kvällen.

– En del har också infört att lägga någon julklapp i strumpan redan på julaftonsmorgon. Barnen som kommer hit och titta på utställningen tycker att det är spännande med en osynlig jultomte som lägger julklapp i strumpan.

Under december månad kommer cirka 500 barn för att besöka utställningen. Det är en del av Burlöv kommuns kulturgaranti för fem- och sjuåringar.

I en avdelning finns ett stort skåp med önskeklappen genom olika tider. Det är exempel på julklappar som barn har fått eller skulle vilja ha.

– Ett tag var det till exempel väldigt många som ville ha ett lasersvärd. Det senaste inslaget är en iPhone.

Precis bredvid finns en kundvagn full av julklappar. Den symboliserar hur julen alltmer har kommersialiserats under senare tid.

– Vi gör av med fantasisummor under julen. Förra året omsatte julhandeln 80 miljarder, av det köpte vi julklappar för 23 miljarder. Det blir 3 300 kronor i genomsnitt per person. För många butiker utgör julhandeln 80 procent av inkomsten under hela året.

Utställningen avslutas dock med en annan tendens i tiden, nämligen den ökade medvetenheten om att resurserna på jordklotet är begränsade. Förra året var årets julklapp ett återvunnet klädesplagg-

– Det är inne att prylbanta. Man behöver inte köpa så mycket, man kan göra mycket själv och återanvända saker som man redan har. Om jag till exempel har läst en bra bok kan jag ge den vidare till dig i julklapp så att även du kan läsa den, istället för att köpa en ny.

En välkänd figur på utställningen är den okända välgöraren Karl-Bertil Jonsson.

– Vi försöker säga till barnen som besöker utställningen att julen inte enbart handlar om julklappar utan om kärlek. Det kan man inte köpa sig till, säger Anneli Kunosson.

”Från vedträ till iPhone – julklappens historia” pågår till den14 januari på Möllegården kultur i Åkarp.

Publicerad 29 November 2019 00:00