För att guida de svenska hushållen till att välja kött med lägre klimatavtryck uppdaterade Världsnaturfonden WWF sin så kallade ”Köttguide” i början av november.

För att guida de svenska hushållen till att välja kött med lägre klimatavtryck uppdaterade Världsnaturfonden WWF sin så kallade ”Köttguide” i början av november. Foto: Fredrik Persson

Hur mycket kött äter du?

"Köttkonsumtionen utgör en stor påverkan på hela planeten"

Bostad.

Trots att köttkonsumtionen minskat sedan 2017 bland hushållen äter svenskarna fortsatt för mycket kött. Nyligen lanserade Världsnaturfonden WWF en guide som ska hjälpa både konsumenter och företag att göra bättre val för att både minska konsumtionen och klimatavtrycket.

Av
Andreas Lindegren

De svenska hushållen äter allt mindre kött, något som främst beror på att kunskapen om köttets klimatavtryck har ökat. Under förra året minskade köttkonsumtionen med i snitt 2,2 kilo per person och idag uppskattas medelsvensken äta cirka ett kilo kött i veckan, enligt siffror från Jordbruksverket. Det är dock dubbelt så mycket som Livsmedelsverkets kostråd som anser att svenskarna av hälsoskäl max bör äta 500 gram rött kött och charkuteriprodukter, det vill säga nöt, gris, vilt eller lamm, i veckan.

För att guida de svenska hushållen till att välja kött med lägre klimatavtryck uppdaterade Världsnaturfonden WWF sin så kallade ”Köttguide” i början av november. Den senaste versionen var från 2016 och sedan dess har mycket hunnit hända, både i krav från handlarna och konsumenterna.

– Köttkonsumtionen utgör en stor påverkan på hela planeten och därför bör den minska. Men för att vi ska nå dit måste inte minst marknadens aktörer ta ett större ansvar än tidigare. Med vår Köttguide vill vi rikta ljuset mot hur mejerier, restauranger och butiker bör agera för att bidra till en mer hållbar konsumtion av kött och ost, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF.

I granskningen har man utgått från fem kriterier: Klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.

Med vår Köttguide vill vi rikta ljuset mot hur mejerier, restauranger och butiker bör agera för att bidra till en mer hållbar konsumtion av kött och ost

Köttguiden behandlar både inhemska och importerade produkter och det är främst de importerade kött- och charkprodukterna som WWF varnar för och som får rött ljus i guiden, något som WWF menar borde tända en varningslampa både hos konsumenterna, företagen och importörerna. Guiden varnar exempelvis för lammkött från både Irland och Nya Zeeland, en varning som är viktig att känna till då majoriteten av allt lammkött som de svenska hushållen äter importeras.

– Idag importeras mer än 70 procent av lammköttet vilket betyder att knappt 30 procent av det lammkött som svenskarna äter kommer från Sverige. Det finns alltså stor potential till förbättring för en mer hållbar konsumtion här, säger Isabel Moretti, vd på Svenskt Kött.

Nytt för den senaste versionen av guiden är att WWF även tittat närmare på ostar som idag har blivit en ersättning till köttet för många. Men kombinationen av att förbrukningen av ost ökat med 38 procent mellan åren 1995 och 2018 samtidigt som produktionen av svensk ost minskat med 36 procent under samma period rimmar dåligt enligt WWF. Idag är endast drygt 40 procent av osten vi äter gjord på svensk mjölk, 1995 var det runt 90 procent.

– Idag importeras mer än hälften av osten vi äter. Det finns en potential här både för svenska livsmedelsföretag att återta marknaden och för oss konsumenter att äta mindre ost och när vi gör det bör vi ställa krav och välja lokalproducerad eller ekologisk ost, säger Anna Richert, matexpert WWF.

Hela guiden hittar du gratis att läsa på WWF:s hemsida. Guiden finns även som app att ladda hem till telefonen.

Fakta:

I Sverige har vi dubblerat vårt köttätande sedan 1970-talet, enligt Jordbruksverket. Den ökande köttkonsumtionen och det sätt som många köttdjur föds upp på är svåra miljöutmaningar, men sedan 2017 har konsumtionen faktiskt minskat i Sverige. Under 2018 minskade svenskarnas köttkonsumtion i snitt med 2,2 kilo per person. Det var den lägsta konsumtionen av kött i Sverige på över tio år. Köttkonsumtionen står nu för cirka hälften av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige.

Enligt Jordbruksverket beror förändringen dels på rådande mattrender, men också på att svenskarna intresserar sig mer för hållbarhetsfrågor generellt. Köttproduktion och konsumtion står för nästan 15 procent av de globala klimatgasutsläppen, enligt Livsmedelsverket.

Publicerad 17 November 2019 00:00