Val: Klyftan i valdeltagande har aldrig varit större

LOMMA/BURLÖV.

Skillnaden i valdeltagandet mellan de två grannkommunerna har aldrig varit så stor som vid valet 2014. Klyftan på drygt tolv procentenheter kan jämföras med 1,6 valåret 1976.

Av
Lena Karlsson

En historisk tillbakablick visar att valdeltagandet till riksdagen har förändrats i Sverige. Allra högst var det år 1976. Då gick 92 procent av de röstberättigade till valurnorna.

Även detta rekordår hade Lomma med sina 96 procent ett högre valdeltagande än rikssnittet. Men också Burlöv hade ett högre valdeltagande än andra kommuner i landet. Över 94 procent av de röstberättigade Burlövsborna röstade då i riksdagsvalet.

– Valdeltagandet beror på hur pass spännande valrörelsen och hur viktigt det upplevs att rösta. År 1976 handlade det om ifall socialdemokraternas styre efter över 40 år vid makten skulle bytas ut av ett borgerligt, säger statsvetare Anders Sannerstedt.

Läs mer: Lomma versus Burlöv

Från rekordåret 1976 har sedan valdeltagandet minskat i hela landet. År 2002 nåddes en bottennivå på 80 procent.

– Det året hade Moderaterna ett väldigt dåligt val. Det var också samma år som Janne Josefsson sände sitt valstugereportage.

I både Burlöv och Lomma har valdeltagande följt samma utveckling som riket i stort. I Burlöv låg siffran något under 80 procent år 2002. I Lomma var motsvarande siffra 88 procent.

Sedan bottennivån år 2002 har valdeltagandet i landet börjat stiga igen. Så även i Lomma där andelen av de röstberättigade som använde sin rösträtt har ökat med fem procentenheter fram till 2014.

Men med en ökning på knappt en procentenhet har valdeltagandet i Burlöv inte hämtat sig från dippen 2002. Trendbrottet kom redan mellan valen 1994 och 1998. Då sjönk det med sju procentenheter, från 89 till 82 procent.

Att klyftan mellan de två kommunerna vuxit på senare år beror på att valdeltagandet i Lomma har ökat, medan det i princip varit konstant i Burlöv sedan bottennivån 2002.

Men skillnaden visades sig redan vid valet 1998. Då låg klyftan på drygt fem procentenheter mellan kommunerna. Bottenåret 2002 låg klyftan på åtta, år 2006 på nio, år 2010 på elva och år 2014 på tolv procentenheter.

Också skillnaden på tappet i de två kommunerna mellan valåren 1976 och 2014 är stor. Valdeltagandet i Lomma har minskat med tre procentenheter, i Burlöv med 14.

Läs mer: Lommaborna flitigaste väljarna

Publicerad 19 June 2018 00:00