Val: Lommaborna flitigaste väljarna

- soffliggandet i Burlöv håller i sig

LOMMA/BURLÖV.

Valdeltagandet till riksdagen var högst i Lomma kommun vid förra valet. Grannkommunen Burlöv tillhör däremot de tio kommuner i landet med lägst valdeltagande år 2014.

Av
Lena Karlsson

– Det har med den socioekonomiska strukturen att göra, säger statsvetaren Anders Sannerstedt vid Lunds universitet.

Supervalåret 2014, då det var val till både Europaparlamentet och Sveriges riksdag, gick nästan 86 procent av de röstberättigade till valurnorna för att rösta i riksdagsvalet i Sverige.

Flitigast i landet var Lommaborna. Där använde nästan 93 procent av de röstberättigade sin rösträtt i riksdagsvalet. En annan skånsk kommun bland de tio i landet där valdeltagandet var som högst är Vellinge.

– I rika, välmående kommuner är valdeltagandet högst. På individnivå spelar inkomst, hur pass välutbildad du är, och civilstånd en stor roll.

Ju mer etablerad en person är i samhället desto större sannolikhet att den går och röstar. Det är anledningen till att yngre väljare har ett lägre valdeltagande medan det i åldrarna 50 till 64 är som högst. Efter 74 år sjunker valdeltagandet igen.

Läs mer: "Klyftan har aldrig varit större" "Lomma versus Burlöv"

Hos grannkommunen Burlöv ser bilden annorlunda ut. Där gick knappt 81 procent till valurnorna 2014. Det är en skillnad på minst tolv procentenheter i jämförelse med Lomma kommun.

Att inte lika många går och röstar i Burlövs kommun har bland annat att göra med att en större del av befolkningen har lägre utbildning och inkomst.

– Men de som inte röstar är sällan konsekvent icke-röstare. 15 procent av de röstberättigade röstar kanske vart tredje valår. Det är endast uppåt fyra procent som aldrig röstar.

I Burlöv bor också en högre andel utrikes födda än i grannkommunen. Utrikes födda röstar generellt i mindre utsträckning än inrikes födda.

– Det beror på att man inte är lika förankrad i samhället och tillhör den socioekonomiska grupp där man i större utsträckning är arbetslös, har arbetaryrken och lägre inkomst. Om man är skolad i att rösta eller inte har också att göra med vilka demokratiska traditioner som finns i landet man kommer ifrån.

Trots att Burlöv hade ett av de tio lägsta resultaten i landet 2014 ligger siffran tio procentenheter över det allra lägsta på 70 procent som uppmätts i Haparanda. Valdeltagandet i Burlöv var också en procentenhet högre än i Malmö där knappt 80 procent röstade.

Valdeltagande

Lomma

2014: 93 procent

2002: 88 procent

1976: 96 procent

Burlöv

2014: 81 procent

2002: 80 procent

1976: 94, 4 procent

Riket

2014: 86 procent

2002: 80 procent

1976: 92 procent

Publicerad 18 June 2018 00:00