Lös veckans bildgåta

Missa inte:

Lena Karlsson

 Tipsa en vän    Skriv ut    Dela

MILJÖ. – Det finns ingen quick-fix för Östersjön. Det är fortfarande utsläppen som måste minska, säger Johanna Stadmark, som tillsammans med Daniel Conley på geologiska institutionen i Lund ligger bakom kritiken mota att pumpa syrerikt ytvatten ner till havsbotten.

I en studie av försök med syrepumpning kommer de fram till att nyttan av det för att stävja bottendöden är försumbar. Det senaste decenniet har i genomsnitt 60 000 kvadratkilometer av Östersjöns botten lidit av syrebrist. Det innebär att där finns för lite syre för att upprätthålla det naturliga ekosystemet. Utsläppen från avlopp och jordbruk gör att näringsämnen kommer ut i havet vilket bidrar till övergödning. En synbar konsekvens under sommaren är algblomning.
– Östersjön är extra känsligt för övergödning eftersom det är ett slutet ekosystem. Det tar cirka 30 år för näringsämnena som fallit till botten att komma ut. Om man ändrar i systemet finns risken att det tar ännu längre tid.

Johanna Stadmark förordar därför istället åtgärder som gör att utsläppen i havet minskar. Ett sådant exempel är att skapa våtmarker vid kusten som kan fånga upp näringsämnena innan de kommer ut i havet. Forskningsmässigt tycker hon att försök med syrepumpning är intressant. Men hon ifrågasätter nyttan av det.
– För att det ska ge någon effekt krävs hundra anläggningar runt om i havet. Och vad händer om pumparna slutar att fungera på grund av hårt väder eller annat. Då slutar ytvatten att pumpas ner, säger hon.

Hon menar vidare att salthalten rubbas när man pumpar ner syrerikt vatten till botten, vilket ger konsekvenser för ekosystemet.
– Östersjön är ett skiktat hav där ytvattnet är sötvatten från sjöar och åar som rinner ut i havet. Under ytskiktet är det betydligt saltare. Om då sötvatten pumpas ner och blandas med saltvattnet rubbas salthalten
Torsken är ett djur som är känsligt för förändringar i saltnivåerna i vattnet. För att äggen ska kunna kläckas krävs en särskild salthalt. En annan konsekvens av att pumpa ner syrerikt vatten till botten är att fosfor då binds till botten.
– Eftersom fosfor skapar övergödning är det bättre att låta det komma ut ur havet. Man bör vara försiktig med att rubba Östersjöns ekosystem. Det är svårt att förutse vilka konsekvenser det ger. Dessutom skapar syrepumpningen en föreställning att utsläppen inte behöver minska i Östersjön eftersom vi kan ta hand om dem ute i havet.

Johanna Stadmark menar vidare att projekt som pumpar ner syre till botten lindrar symtomen istället för att hindra det som orsakar sjukdomen. En annan invändning är att denna typ av anläggningar är kostsamma.
– Det man åstadkommer står inte i proportion till vad det kostar att uppföra och underhålla denna typ av anläggningar. Det är bättre att sluta med utsläppen och låta naturen ha sin gång, säger Johanna Stadmark.

Publicerad: 08. augusti 2012 12:00

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Senaste insändare