Insänt: Norlindmuseets svanesång?

INSÄNT. Norlindmuseet, som är inrymt i det så kallade Porttornet i Borgeby slott, löper stor risk att stängas ner och därmed kommer samlingarna att skingras. Styrelsen för Ernst och Hanna Norlinds stiftelse har nämligen beviljats lov att ändra i stiftelsens statuter så att stiftelsen kan fortsätta men museet läggas ner.

De fem miljoner kronor som ännu finns kvar ska användas för stipendier till konstnärer, författare, scenkonstnärer etcetera. Kammarkollegiet har gett lov för permutation av Ernst och Hanna Norlinds testamente, vilket innebär att stiftelsen får sälja porttornet samt samlingarna.

Hanna Larsdotter – Norlind ärvde 1888 Borgeby slott efter modern. Fadern Lars Persson hade köpt det 1886. Hanna verkar inte vara intresserad av att bo på slottet förrän många år senare. Läsåret 1897-98 gick hon en lantmannakurs på Hvilan i Åkarp och flyttade därefter in på Borgeby slott.

När Hanna slutgiltigt slog sig ner på slottet började hon också sin kulturella gärning. Till en början med höll hon middagar dit föredragshållare inbjöds. Idén till detta hade hon fått av familjen Holmström på Hvilan.

Hon var också konstintresserad och hjälpte gärna fattiga konstnärer genom att köpa ett konstverk av dem. Hon lät dem också få bo och äta på slottet. På så sätt kom Ernst Norlind 1902 till Borgeby, tycke uppstod och de flyttade ihop. Gifte sig gjorde de 1907 och sonen Staffan föddes 1909

Hanna hade lärt sig engelska, tyska och franska. Franskan behärskade hon väl sedan hon vistats i Schweiz. Dessa språkkunskaper kom väl till pass då de fick besök av författare och konstnärer från kontinenten, företrädesvis Tyskland. Många av dem var välkända och aktade och tillhörde sin tids kulturelit. De togs emot generöst på Borgeby och kunde tillbringa långa perioder där under Hannas värdinneskap.

Hanna var intresserad av textil konst och gick bl a en kurs i Stockholm i textila tekniker där hon ritade mönster till och vävde bl a en grön matta, som fanns på slottet.

Här har vi verkligen ”kvinnan bakom allt”. Hanna fick stå tillbaka för Ernst framgångar, men utan henne hade vi kanske aldrig hört talas om honom.

Hanna och Ernst satte utan tvekan Borgeby på den europeiska kartan. Deras verk och minne förtjänar verkligen att bevaras.

I Ernst och Hanna Norlinds testamente stipuleras att kvarlåtenskapen och konsten ska hållas samlad och att denna och Porttornet ska undantas från en eventuell framtida försäljning av slottet. De pekuniära medlen ska garantera underhåll med mera.

Ernst Norlind var en av tre mycket begåvade bröder, var och en betydande för sin tid inom olika ämnen. Ernst var född 1877, blev fil.kand. i Lund, men kom att göra sig känd som en duktig konstnär och författare. Efter konststudier i Tyskland, Paris och London framträdde han i flera stora utställningar.

Hans måleri var förankrat i Skåne. Landskapsmåleriet var stämningsskapande och inspirerat av litterära influenser. Hans motiv är fyllda av slättbons drömska melankoli men lika ofta av en drastisk humor. Storken och kråkan är hans favoritmodeller. Med tiden fick hans målningar en mer dekorativ karaktär då den mörka och monotona koloriten blev märkbart lättare och livligare.

Även Norlinds författarskap var omfattande och av stor betydelse. Det präglades av visuell och impressionistisk åskådlighet och en frodig berättartalang. Produktionen var stor och varierande. Han gjorde också konsthantverk i metall och - inte minst – gjorde han stora insatser för allmogemusikens popularisering.

År 2018 blir ett ödesår för Borgeby. För några år sedan köpte Lomma kommun Borgeby slott för en billig peng men sålde det några år senare, med stor förlust, för en spottstyver till en privat entreprenör, eftersom man inte hade någon plan för hur det skulle användas.

Nu har Kammarkollegiet beslutat om permutation av stiftelsestadgarna, det vill säga porttornet får säljas. Stor risk finns därmed att museet och samlingarna kommer att skingras eftersom det inte tycks finns någon vilja att behålla dem. Man får anta att detta i klartext betyder att det inte finns några pengar att tjäna!?

När dessa planer blev kända bildades Nordlindmuseets Vänner, NMV, som jobbat hårt för att hindra försäljning och nerläggning. Detta har på intet sätt beaktats i hanteringen.

I Lomma kommun finns inte så mycket kvar av kulturhistoriskt värde. Det är inget man prioriterar. Här river man hellre och bygger nytt. Just nu är den gamla stationsbyggnaden ute till försäljning och kommunen har just förvärvat en gammal gård inne i samhället utan att veta vad man ska ha den till.

Vi kan inte stillatigande se på hur de sista resterna av Borgebys moderna glansperiod försvinner. Tvärtom, de borde lyftas fram, göras synliga för en nutida publik. Hela området med slott, kyrka, park och Lödde å borde ses som en enhet med rötter i vikingatiden.

Nuvarande ägaren verkar ha viljan, men räcker det och vill han ha kvar museet? Det var ett oförlåtligt misstag av kommunen att sälja slottet. Så förvaltas inte ett kulturarv. Utan kultur får vi ett utarmat samhälle. Kultur måste få kosta.

Vi önskar att alla goda krafter nu går samman och arbetar för att Norlindmuseet kan bevaras till eftervärlden. Till dessa krafter hoppas vi kunna räkna Lomma kommuns politiker och tjänstemän!?

Vi protesterar mot såväl försäljning av Porttornet som skingrandet av museet. Vi vill inte se att en viktig del av vårt kulturhistoriska arv försvinner från bygden eller profaneras. Vi stöder i allt vänföreningens arbete.

Publicerad 18 September 2018 00:00