Bilden är arrangerad.

Bilden är arrangerad. Foto: Patrik Svedberg

Domstolarna går på knäna – tvingas prioritera fall

Lagman: "Detta tär hårt på de anställda"

SKÅNE.

Domstolsverkets krav på 0,5 procents besparing har fått tingsrätternas chefer att ta till drastiska åtgärder. Sedan tidigare har man varnat för att satsningen på polis och åklagare måste gå hand i hand med de dömande instanserna. Istället tvingas man dra ner på resurser, personal och arbetsbelastningen ökar.

Av
André Kvist

Under juni konkretiserade fyra domstolschefer på DN Debatt vilka allvarliga effekter detta får. En av dessa var Malmö tingsrätts lagman Eva Wendel Rosberg som nu drygt två månader senare tvingats minska personalstyrkan.

– Handläggningstiderna i framförallt tvistemål förlängs hos oss. Här uppfyller vi inte de verksamhetsmål som regeringen bestämt. Vi minskar på det antal mål vi sätter ut till förhandling eftersom vi tvingats minska på personalen, berättar hon.

Fyra notarier minskar man personalstyrkan med. Samtidigt har man dragit ned på den externa domarhjälp som man anlitar när det är flera stora mål samtidigt. "Vi har också väntat med att fylla ut vakanta anställningar", säger Rosberg.

En liknande situation är det på andra håll i landet. Lagman Monica Felding vid Kristianstads tingsrätt säger så här om den rådande tillvaron.

– Vi har under året haft en målökning med 10 procent. Vår nuvarande budget tillåter inte att vi anställer ytterligare personal. Detta tär hårt på de anställda. För att klara av arbetssituationen tvingas vi under hösten att prioritera förtursmålen och dra ner på antalet brottmålsting.

Handläggningstiderna blir längre. Avgörande dröjer och bevisningen kan försämras då det tar längre tid. Detta riskerar att drabba personer i stort behov av hjälp eller en domslut.

– Minnesbilder bleknar ofta med tiden. I familjemål där parter är oense om exempelvis vårdnad eller umgänge med barn kan familjer fara illa av att vänta på förhandling, säger Eva Wendel Rosberg och tillägger att frihetsberövade och mål med unga har förtur.

Det finns 48 tingsrätter från söder till norr. Under sommaren har det rapporterats intensivt både lokalt och nationellt om den krympta budget för domstolarna.

På riksplanet satsas det stenhårt på polisen och åklagare. Men inte på den dömande instansen. Istället har Domstolsverket begärt tillbaka 0,5 procent av 2019 års anslag från landets domstolar. Trots att myndigheten fått önskat anslag från regeringen.

Ystad tingsrätts lagman menar att det kommer att ta år att komma i balans igen, om resurserna kommer.

Ystad tingsrätts lagman menar att det kommer att ta år att komma i balans igen, om resurserna kommer. Foto: André Kvist.

En risk för att ökad arbetsbelastning kan leda till fler sjukskrivningar flaggas det nu för. Stress riskerar också att slå hårt mot kvaliteten på domar. Lagmän menar att det är en ohållbar situation som man nu är på väg mot. Tingsrätter har blivit en flaskhals där målen läggs på hög och medarbetarnas förhållande försämras.

– Det är inte rimligt att satsa på polis och åklagare, men inte fylla på med medel till domstolarna. Målstrukturen har förändrats under senare år, mycket större mål och ofta mer komplicerade. Vi är nere på 2011 års nivå av domarbemanning. Ytterligare besparingskrav skulle innebära att vi är tillbaka på en nivå vi hade för mer än tio år sedan, det är inte rimligt med hänsyn till den målutveckling som skett, säger Eva Wendel Rosberg.

Bara att få ha samma bemanning nästa år som Malmö tingsrätt hade 2018 skulle innebära fem miljoner mer i medel. Under 2019 fick rätten 114 miljoner kronor. Då finns trots det inte utrymme för satsningar eller balansavverkningsinsatser.

Förhoppningen är att man från politiskt håll inser bekymren med fler och mer komplicerade mål, säkerhet, försämrat bevisläge och de utmaningar som sparkrav innebär.

– Detta är olyckligt för när balanserna väl börjar växa på en domstol så är de mycket svåra att arbeta bort. Än vet vi inte om det kommer att tillskjutas mer pengar under året till domstolarna. Det visar sig först i höstbudgeten.

Ystad tingsrätts lagman Stefan Olsson är väldigt kritiskt till den politiska hanteringen och menar att även om mer resurser skjuts till så kan det ta år innan man är i balans.

– När målen samlas på hög går det snabbt, men det kan ta flera år att komma i balans igen, säger han till Ystads Allehanda.

Publicerad 30 August 2019 08:00