Var tredje högstadieelev har någon gång utsatts för kränkingar på nätet.

Var tredje högstadieelev har någon gång utsatts för kränkingar på nätet. "På nätet är det lättare att slänga i väg en taskig kommentar, dels för att mottagaren sällan läser och svarar på kommentaren direkt och för att man slipper se någon i ögonen", säger Helena Meyer, utbildare på Friends. Foto: Friends/Mostphotos

Var tredje högstadieelev har blivit utsatt för kränkningar på nätet

"Förekommer helt enkelt där barnen är"

SÅ KRÄNKS DITT BARN I SOCIALA MEDIER.

En färsk rapport visar att var tredje elev i årskurserna 6-9 har utsatts för kränkningar på nätet, samtidigt som var tredje elev inte heller vet var man ska vända sig om man blivit utsatt. ”Det är ett svek från vuxenvärlden”, säger Helena Meyer, utbildare på Friends.

Att ta emot hårda ord och elaka kommentarer på nätet är inte ovanligt bland barn och unga. 29 procent av barn i årskurs 6-9 har någon gång fått ta emot kränkningar online. Kränkningarna blir oftast vanligare när barn kommer upp i högstadiet och en bit in i gymnasiet, visar organisationen Friends rapport. Något som hänger ihop med när unga får tillgång till telefoner och sociala medier.

– Barn i Sverige brukar vanligast få tillgång till nätet, telefoner och sociala medier någonstans på mellanstadiet, kring elva års ålder. På nätet är det lättare att slänga i väg en taskig kommentar, dels för att mottagaren sällan läser och svarar på kommentaren direkt och för att man slipper se någon i ögonen, säger Helena Meyer.

Vanliga sociala medier bland barn är bland annat Instagram och Snapchat, där 87 procent (år 2018) av internetanvändande barn åldrarna 12-15 använder Instagram. 91 procent av internetanvändande flickor i samma ålder använder Snapchat dagligen, motsvarande siffra för pojkar är 85 procent, enligt Internetstiftelsen.

Men för Helena Meyer handlar det in om att skuldbelägga specifika sociala medier för ett extra hårt klimat eller språkbruk, även om vissa av apparna bygger på viss anonymitet där meddelanden försvinner i samma stund som mottagaren har läst det.

– Kränkningarna förekommer helt enkelt där barnen är, konstaterar hon.

Vanligast är dock att barn utsätts för nätkränkningar vis sms eller meddelanden. 19 procent av högstadieeleverna har fått kränkande ord skickade till sig på det här viset. 14 procent har utsatts för att någon har laddat upp eller skickat vidare en bild eller en film mot sin vilja. 8 procent av högstadieeleverna lyfter fram att de någon gång känt sig utanför på nätet.

Vad kränkningar i vardagen, utanför den digitala världen, ofta handlar om på högstadiet är etnisk tillhörighet, kön och könsöverskridande identitet eller uttryck. Medan det på nätet är vanligare med elaka kommentarer kopplade till utseende, sätt att vara.

– Kroppsform, att man väger lite för mycket eller för lite, har en kläd- eller musikstil eller kanske en hobby som inte anses vara norm. Sådant är ganska vanligt att man bygger kränkningarna på.

Lättillgängligheten, ett visst mått av anonymitet samt att sociala medier är en stor del av barns vardag är bidragande orsaker till att kränkningar unga emellan förekommer där. Helena Meyer efterlyser ett större vuxenansvar.

– Många barn vet inte var de ska vända sig om de blivit utsatta för nätkränkningar. Det är ett svek från vuxenvärlden. I våra tidigare rapporter har vi kunnat utläsa att barn har betett sig illa på nätet för att man har sett vuxna varit otrevliga och hetsiga online. Kanske är vi vuxna inte så bra internetanvändare själva?

Hon önskar också en tydligare dialog mellan barn och förälder i tidig ålder.

– Vi har väldigt unga nätanvändare i Sverige och vuxenvärlden tycks inte ha hunnit med. Vi måste engagera oss mer i barnens vardag på nätet och med ödmjukhet. Ett bra sätt är att prata om det tidigt och ta reda på vad barnet tycker är spännande på nätet. Sedan kan man försiktigt komma in på sådant barnet kanske blir ledset av. Vuxna måste engagera sig och barn måste få lära sig hur man är en bra kompis på nätet.

Publicerad 02 June 2019 07:00