2017 spenderade svenskarna över åtta miljarder kronor på gymkort. Kort till ett värde på nästan tre miljarder användes knappt.

2017 spenderade svenskarna över åtta miljarder kronor på gymkort. Kort till ett värde på nästan tre miljarder användes knappt. Foto: Mostphotos.com

Miljarder spenderas på gymkort som aldrig används

"Tänk till en extra gång och var realistisk"

SVERIGE. Är du en av dem som inför varje nytt år har som nyårslöfte att börja träna? Kommer du igång men blir det sedan inte som du tänkt dig? Då är du inte ensam. Varje år lägger vi svenskar miljarder kronor på gymkort som i många fall aldrig utnyttjas.

Av
Andreas Holm

Under 2017 spenderade svenskar totalt 8,3 miljarder kronor på gymkort, men samtidigt låg kort till ett värde av nästan tre miljarder nästan helt oanvända. Det rapporterar Svenska Dagbladet.

– Det är väldigt mycket pengar. Dessutom kommer det med ångest också. Träningsångesten späs på när man har betalat dyra pengar för ett kort, säger Ingela Gabrielsson, sparekonom på Nordea, till tidningen.

Sverige är ett av de länder i Europa där flest, mer än var femte svensk, har ett träningskort. På bland annat Friskis & Svettis finns över en halv miljon svenskar registrerade som medlemmar. Endast 65 procent väljer att träna aktivt, minst en gång varannan vecka.

Samtidigt visar forskning på att allt fler har en hälsofarligt dålig kondition, men det finns andra vägar att gå än att spendera pengarna i ett träningskort.

– Du kan påverka konditionen på enkla sätt genom att cykla i uppförsbacken, kånka runt med barnen, ta trapporna istället för hissen eller gå en snabb runda på lunchen. Det räcker med att bli lite andfådd och svettig då och då i vardagen, det krävs inga maraton, säger Elin Ekblom Bak, forskare som ligger bakom studien som gjorts vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, i ett pressutskick.

Men steget till att börja träna kan ibland kännas långt. Därför föreslår Ingela Gabrielsson gratis träning ett par gånger innan man investerar i ett gymkort.

– Man ser att gymmen har högst beläggning i januari efter jullovet och nyår, samt runt skolstarten i slutet av augusti. Då går man in med hög ambition och tänker att denna gång ska det bli skillnad. Men sedan riskerar det att inte riktigt bli som man kanske hade tänkt. Tänk till en extra gång och var realistisk: ”Har jag ribban för högt?”, säger hon till Svenska Dagbladet.

Publicerad 12 January 2019 06:00